Idag har jag varit hos läkaren, var onödigt nervös innan för att han skulle säga att jag behöver några veckor till me skenan. I väntrummet kom jag på att han faktiskt inte hade sagt att jag skulle bli av med den bara för att jag snart skulle få stödja på benet. Åtta veckor innan jag fick stödja var det sagt... 7 veckor på fredag.. MEN!
Han tryckte, kände, böjde och jag fick visa rörligheten sen sa han att det var läkt. Ingen mer skena och jag får börja gå (så gott det går) - LYCKA!
Det vore en överdrift att kalla det jag sysslar med för att gå, snarare hasar jag fram men skit samma, jag slipper skenan och nu är det bara att börja öva. Jag är stel som en pinne och det känns som att musklerna i benet inte existerar. Men nu har jag två veckor till Spanien så du borde jag kanske kunna ta mig framåt utan att hoppa - HOPPAS!
Ikväll ska jag åka med Mia in till Stockholmo och hejja på henne när hon springer vårruset. Blir en upplevelse att se det från sidan, men roligt såklart.
Favoritlunchen - spenatsoppa!
Nya bikinin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar