Den blomstertid nu kommer och alla ungarna försvinner

Vilken fantastisk start på sommarlovet alla kidsen fått! Det är ju smällhett och jag vill inte alls klaga men jag håller på att flyta bort. Jobbar fortfarande, har rensat och packat en massa. Eftersom min del av skolan ska flytta och jag inte ska med nu direkt så vågar jag inte riktigt packa ner allt i flyttkartongerna då risken är gigantisk att jag aldrig ser dem igen.... Lätt att saker kommer bort så jag har tagit hem en hel del som känns "värdefullt" som man lagt ner mycket jobb på.

I onsdags var det skolavslutning, den var fin som alltid, jag hade sagt innan att detta året blir det ingen vemodig känsla, ingen särskild saknad och det ska bara bli skönt. Men när man väl står där och har fått en massa blommor och presenter så är det ändå en liten liten klump i magen, saknad är en överdrift men ett "jaha, är det över nu?"

Det är en speciell klass som lämnar oss, en skara man troligtvis aldrig glömmer, jag hoppas verkligen att de kommer lyckas med allt det de vill men är samtidigt rätt glad över att vara klar med dem.  Förresten så jobbar jag två dagar till, sedan är jag hemma i 14 månader....

FJORTON MÅNADER!!!

Det är så underbart att man inte kan förstå det.

Bebis är livlig och gör sig påmind där inne titt som tätt *kärlek*. I morgon startar vecka 31 och lite läskigt är det att tänka att om 10 veckor är den kanske ute här hos oss, ett litet liv som behöver oss hela tiden. Läskigt men fantastiskt!