KÄRLEKSFÖRKLARING

Så trotsig, så envis, så söt och så underbar!

 

ISABELLA NANNA KAROLINA <3 font="">

För 2 år sedan förändrades mitt liv totalt, jag var enligt mig själv extremt förberedd på att bli mamma och det var jag nog rent praktiskt också men jag hade ingen aning om vad det egentligen innebar rent känslomässigt att få en liten person som var en del av mig själv.

Att man kunde bli så behövd av någon annan, att någon kunde vända upp och ner på alla ens känslor, ge sån oro, sån stress och sån kärlek....


Idag fyller hon 2 år. En så liten person som blivit så stor, bara från förra året så har hon utvecklat en personlighet, jag ser många drag från mig själv.... när hon visar sin envisaste sida slutar det rätt ofta med skratt, jag känner igen mig så väl. Jag är så stolt och lycklig över att få ha henne i mitt liv!

På morgonen har vi öppnat några av paketen och hon är redan mycket nöjd över sina nya saker, kul att sakerna är roligare i år än kartong och papper som var mest intressant förra året. Fler presenter blir det under dagen! Vi får se om lillasyster/lillebror kan hålla sig tills efter födelsedagen annars blir det en extra fin present!

Nummret du ringer...

Kul med lite kommentarer ;)


Isabella sitter och leker med telefonen och det hörs  en röst: numret du ringer används inte. Hon tittar upp på mig och utbrister: MOMMO. Haha...
Sen sitter hon och skriker in i luren: hallåååå mormor (tänk om hon kunde göra så när vi ringer mormor på riktigt? Då sitter hon mest och tittar på telefonen och ler.

Vi har varit vakna snart två timmar och inte ett enda utbrott än, det är rätt skönt.

Det gör rätt ont, men bara liksom molande hela tiden, inte som värkarna när det är dags, med Isabella var det så annorlunda, det var ingenting och sen pang. Så självklart när det var dags liksom, hoppas att det blir mer självklart nu också, har ingen lust att föda i hallen eller bilen faktiskt. Jag längtar rätt mycket efter att kunna träna, eller åtminstone röra mig obehindrat. Har fått nån knäpp och blivit sugen på styrketräning vilket jag inte varit på många år, tror att det kan vara Johannas "fel" eller så är det mitt sunda förnuft som inser att det är det jag enklast kommer få till med två små barn!

Motto: Lite är bättre än inget - hellre en kvart än inget alls...

Ska försöka få Isabella involverad, hon kan ju också göra lite planka, lite utfall och leka med pilatesbollen medan bebisen sover. Jag räknar nämligen med att denna gången får vi ett barn som sover lite på dagen också........................

Thomas har bytt jobb vilket innebär en enorm skillnad för oss alla tre, han är hemma en timma tidigare och behöver inte åka lika tidigt på morgonen. Vi får mer kväll och Isabella hinner träffa honom mycket mer. Skönt.

Kram!

Ont det gör ont!

Ska snabbgnälla lite: det trycker som satan, bebis attackerar alla mina inre organ,  svanken ömmar och jag har svårt att resa mig....


Det finns två alternativ;
1. jag har blivit klenare
2. det gör ondare denna gången.



Isabella tycker nog att jag är lite tråkig, kanske därför hon pratar om pappa så mycket :) "pappa jobbar, kommer sen" sen övergår hon till att prata om vad resten av släkten inklusive Ester och Malva kan tänkas göra.... tur att hon gillar att bygga lego, pussel och läsa böcker... samtidigt är hon så klok min lilla tjej, jag sa till henne en dag att snart kommer mamma inte vara så tjock utan kunna leka och springa med dig så svarade hon med att klappa på magen och säga bebisen mamma bebisen. *kärlek*

Jag hoppas att hon kommer tycka om sin lillebror/lillasyster, att h*n kommer vara självklar från första stund och att hon kommer vara mer stolt än avundsjuk!

Idag har I inte haft någon feber men är väldigt trött och lite blek, inte så konstigt antar jag, hoppas bara att det har vänt nu så att hon blir piggare och piggare då får bebis gärna avisera sin ankomst. Helst innan den 28:e så att vi är hemma till Bellans födelsedag, annars kan den lika gärna vänta till 29:e.


Förresten... om 15 personer har läst ett inlägg så kan väl åtminstone nån kommentera? :)

Förberedelse

Febrig och hängig 2 åring är inte den bästa förberedelsen inför lillasyster/lillebrors ankomst. Helt plötsligt ändrades: KOM UT NU till stanna tills Bellan mår bra... Vill ju inte åka in och lämna henne om hon är sjuk.... samtidigt så har jag väl inte så stort val när bebis vill ut.