Hemsamariten har dammsugit

Thomas dammsög och diskade åt mig igår, känner mig som världens lathög som ligg/sitter i soffan och tittar på... men jag kan ju inte göra ett skit med bara ett användbart ben! Bara att acceptera och vara glad att man får hjälp, fint blev det. Och jag latade mig faktiskt inte bara, jag rättade nationella prov som Anna kom förbi med igår, det såg ganska bra ut måste jag säga.

Jag blir ganska bortskämd just nu och det är skönt även om jag märker att jag har himla svårt för att be om hjälp eller säga ja tack när jag blir erbjuden hjälp. Måste försöka lära mig mer att jag inte behöver klara allt själv alla gånger, just nu går vissa saker otroligt mycket snabbare och enklare för andra än för mig. Igår fick vi middag från 12:an, supergott.

Lite uttråkad just nu, Thomas är på orientering, solen skiner och jag har morgonsurfat på alla sidor jag kan tänka mig, tippat och ätit frukost. Ska börja med min bokhög sen tänkte jag, har fyra nybeställda böcker som ska läsas (plus två gamla som jag inte har läst), men det där med jag och böcker är en konstig kombination, jag vet att jag har nämnt det förut. Jag drar mig lite för att börja med en ny bok av olika anledningar...

Jag älskar att läsa men jag vet att jag inte kan sluta när jag börjat och jag får en lätt ångest av att boken kommer ta slut....

När jag börjar närma mig 50 sidor kvar av boken så tycker jag alltid att det är lite sorgligt att den kommer ta slut. Löjligt men jag antar att jag lever mig in i dem ganska mycket. Om jag har en bra bok på gång så läser jag jämt, även när jag lagar mat..Det känns liksom tomt när den är slut.

Om man ska lyssna till läkaren, vilket man såklart ska, så låter det som att jag får acceptera några veckor hemma, även om jag kommer bli bättre och piggare så får det verkligen inte hända något med mitt knä, det får inte vridas, får inte få nån smäll och får inte stödjas på för då kan det bli galet galet och det tänker jag inte riskera. I mitt jobb är det ju dessvärre så att det är rätt rörligt och intensivt, jag kan inte sitta på en stol och undervisa utan det kräver att jag får springa runt en del plus att det inte direkt finns fritt utrymme att hoppa runt och ha space för benet utan att nån galning rusar fram och man kommer ur balans. MEN jag kommer torligen bli mer eller mindre galen här hemma. Kanske ska jag ta den tiden och planera hösten lite... om jag gör jobbet nu så får jag ju en behagligare tid då, tål att tänkas på när man ändå är lite strandad i soffan. Läkaren sa dock att det var bra om jag försökte vara uppe en del när jag orkade, hoppa runt och använda det friska benet, då läker även det andra bättre. Jag kommer även få en tid hos sjukgymnasten.


Ha en skön dag i solen!